onsdag 20 februari 2008

Tips tips och boktips

Bloggar som tipsar om andra tips och bloggar som tipsar om webbsidor som in sin tur innehåller länkar om alla möjliga tips och råd hur vi ska göra i olika situationer och hur vi ska leva våra liv. Hela internet verkar vara fullt av råd och tips i alla de möjliga former och varianter, allt från mode, böcker, inredning, ekonomi, matlagning, inköp och till hur vi ska ha sex för att få den perfekta orgasmen. Behöver vi verkligen ha mer tips och råd för att klara oss?

Det har blivit så många bloggar att man nu försöker samla bloggarna under olika ”communities” där man kan söka på olika ämnen. Det har till och med blivit så många ”communities” att man nu behöver överordnade sökmotorer, spindlar och indexeringsfunktioner för att samordna, läsa och kunna ta del det man söker i bloggdjungelns svåröverskådliga utbud. Det är en mångfacetterad och fragmenterad bloggvärld som behöver konsolideras kan vissa tycka. I affärsvärlden hade detta varit en självklarhet, men då det i mångt fall är en ideell och icke inkomstbringande bloggvärld för den enskilde skribenten så finns inte dessa incitament. Endast ägarna av dessa ”communities” kan tjäna på en sådan utveckling.

Hur mycket tid lägger vi egentligen inte ner för att ta del av alla råd i syfte att spara tid och pengar? Förutom webbsidor och olika bloggar till vår hjälp läser vi även tidningar, magasin, böcker samt tar del av tv och andra medier i vår jakt på det rätta beslutet. Vissa har blivit så duktiga i jakten på att fatta rätt beslut och att vara uppdaterad med det allra senaste inom sitt gebit, att de själva valt att bli rådgivare och tyckare med egen blogg. Vi måste vara ett av de bloggtätaste länderna i världen? Det blir som en självuppfyllande profetsia, det finna så mycket tips och råd att vi inte klarar av att sovra bland all information trots att någon försöker göra det åt oss. Det blir som en negativ spiral som accelererar allt fortare och behovet tilltar ytterligare för att sovra bland alla rådgivare som växer upp likt svampar på nätet. ”Hjälp mig, jag orkar inte”…. det är som ett tyst skrik som ekar i bloggläsarens huvud, ”beslutsångest”.

Ska vi verkligen behöva en rådgivare för att sovra bland rådgivarna? Det skulle kunna liknas vid ett ”box i box tänkande” likt de ryska dockorna "Matuschka" eller som ett fond i fond sparande. Hör ni hur tokigt det låter? Vi behöver något som är överblickbart och som är tidssparande. Är det diversifiering eller riskminimering vi söker, kanske samma sak bara andra sidan av myntet. Vad är då risken? Risken är att fatta fel beslut och förlora våra pengar inför kommande inköp och göra en dålig affär, det är därför vi luras till att fondspara i alla möjliga konstiga former och betala skyhöga avgifter till fondbolagen som dessutom jämför sig med missvisande index. Och detta går först upp för oss när Uppdrag granskning påtalar det för oss på bästa sändningstid i TV. Risk = tid och dåligt tagna beslut. Därför är vi är villiga att betala för dessa råd. Ekonomerna kallar detta fenomen för transaktionskostnad. Så länge kostnaden (vad den nu är) understiger priset för vår tid, då är vi villiga att betala för våra råd. Men då säger säkert någon av läsarna, ”vi betalar ju inte för råden”. Det är en sanning med modifikation. Oftast är kostnaden bara tiden beroende på vad vi talar om, men även den kan prissättas, ”vår alternativkostnad”.

Paradoxen med för många rådgivare, likt för stort varuutbud, resulterar i att vi behöver överordnade rådgivare för att sortera rådgivarna och rådgivarnas information. Vi behöver någon som kan göra det åt oss och någon som vi kan anförtro oss åt, tiden är en bristvara. ”Personal trainer” och nu ”personal advisor”. Problemet heter ”information overload”. Visst är utbud och valmöjlighet fantastiskt men till en viss gräns, sedan tenderar all information att göra oss handlingsförlamade. Studier visar att ju mer information och ju större valmöjlighet vi har desto svårare blir det, i ett samhälle med begränsad tid för allt som ska göras, att överhuvudtaget kunna fatta något beslut. Och det gynnar verkligen inte konsumtionen i samhället. Detta resulterar i att näringskedjan med fler aktörer och fler mellanhänder kontinuerligt byggs ut och detta gynnar alla? … till en viss nivå, alla utom slutkonsumenten som får betala priset. Tiden har blivit en avgörande faktor som sätts i relation till förmågan att kunna fatta ett så korrekt beslut som möjligt utifrån den mängd information som finns. Behöver vi då verkligen fler rådgivande bloggare?

Ytterligare en ny webbsida har dykt upp som ska underlätta våra bokinköp och tillhandahålla skräddarsydda råd enligt våra kriterier vad gäller tycke och smak. Sidan heter http://www.boktipset.nu/ Tilltalande adress men hur många bloggar och webbsidor om böcker behöver vi egentligen? Må vara att priset är billigare i den virtuella världen, men känslan av att kliva in i en traditionell bokhandel är svårslagen.

tisdag 12 februari 2008

Tito beltran ska överklaga domen - "absolut, absolut ..."

På frågan om Tito fortfarande hävdar att han är oskyldig så säger han att det räcker att fråga gynekologen som hävdar att flicka aldrig varit rörd. Och vidare på frågan om domen ska överklagas säger tito: "absolut, absolut det kommer jag att göra!"

Fängelse väntar Tito

Tito Beltran som åtalats i Ystad för våldtäkt 1999 på en då 18-årig kvinna fälls av Ystads tingsrätt. Han döms till två års fängelse. Målet gäller ett påstått övergrepp under turnén Rhapsody in Rock 1999. Domen kommer med all sannolikhet att överklagas. Frågan är om domen håller i högre instans.

Förutom två års fängelse ska Beltran också utge ett skadestånd på 112 035 kronor till barnflickan. Ystads tingsrätt skriver:
”Som tingsrätten funnit är målsägandens berättelse fullt trovärdig och uppfyller kraven för att kunna läggas till grund för en fällande dom. Detta så mycket mer som den på ett övertygande sätt vinner stöd av övrig bevisning, främst Maria Lundqvists och Carola Häggkvists utsagor.”
”Även övrig av åklagaren åberopad bevisning stöder åtalet, om än i varierande mindre grad.”
”På grund härav, och då vad Tito Beltran anfört inte förringar denna bedömning, finner tingsrätten ställt utom allt rimligt tvivel att Tito Beltran begått den åtalade gärningen på sätt åklagaren påstått.”
”Något tvivel kan heller inte råda om att den också omfattats av Tito Beltrans uppsåt.”

När det gäller straffet skriver rätten:
”Med hänsyn till såväl gärningens art som straffvärde kan annan påföljd än fängelse inte komma i fråga. Lägsta straff för våldtäkt är fängelse två år varvid det i vart fall inte finns skäl att gå under denna gräns.”

Tito Beltran döms till fängelse!

Tito Beltran döms till två års fängelse för våldtäkt på barnflickan. Ystad tingsrätt meddelade idag kl 14.00 sin dom. Världsartisten döms för våldtäkt på Maria Lundqvists barnflicka.